Partikongressen, lördag

Hur behåller vi visionerna samtidigt som vi blir ett alltmer etablerat parti? Svaret är kanske att en grön ideologi blir alltmer tydligt artikulerad.

Cogito hade här liksom på Global Greens kongress ett seminarium om grön ideologi, utifrån den bok som idéverkstan nyligen gett ut. Den här gången var det Ulf Söderström (har skrivit om ekonomi i boken) och Angela Aylward (kapitlet om queer-teori) som diskuterade.

Ulf Söderström var något skeptisk till tanken på en sammanhållen ideologi.
- Vi vill vara en bred rörelse och ju bredare desto högre toleransnivå måste man ha, menade han. Erfarenheten visar att ju djupare i detalj man diskuterar ideologi desto fler knuffar man undan.
Ulf Söderström är snart klar med en bok som jämför vad förespråkarna för det rådande tillväxtoptimistiska ekonomiska system säger jämfört med olika ekonomer som är kritiska till systemet. Han konstaterar att kritiken är lika gammal som systemet självt (d.v.s. från andra världskrigets slut). Fastän många av dessa kritiker formulerar ungefär samma slags alternativ som vi, skulle de själva inte vilja bli betecknade som "gröna".
- Men jag vill dra nytta av deras tankar också. Inte uppfinna hjulet på nytt, utan snarare se ekonomiska teorier som en slags "open source"-kod som vem som helst kan gå in och förbättra.

Angela Aylward presenterade "queer" som en teori där man vänder på perspektivet. Istället för att undersöka det avvikande riktar man fokus på och ifrågasätter heteronormen. Queer avvisar alla försök till kategoriseringar, vare sig de är män-kvinnor, vita-färgade, unga-gamla, infödda-invandrare, eller.... En annan sida är att queer ser att maktrelationer i samhället grundar sig i materiella faktorer (vilket skiljer queer från eko-femister som i första hand ser mäns attityder till kvinnor som det grundläggande maktproblemet). Angela Aylward var mer öppen till tanken på en grön ideologi och tyckte bl.a. att:
- Ska vi växa stabilt som parti måste vi bli bättre på att ha en tydlig linje i frågor om hur välfärd skapas i ett samhälle.

Även om, som Ulf Söderström menar, det lätt kan bli exkluderande när man lägger fast en ideologi visar ju Per Gahrtons sammanställning av gröna partiprogram från hela världen att vi hursomhelst tycker väldigt lika i många grundläggande frågor.

På tv intervjuas Birger Schlaug. Han saknar visionerna i partiet. Tycker att ingen längre pratar om livsstilsfrågor. Han har kanske rätt i att dessa inte syns så mycket nu när så mycket riktas in på att få regeringsmakt vid nästa val. Fast å andra sidan är konsumtionsfrågor högst på Global Greens 21-punktsprogram. Och känslan härifrån är knappast att man vill tona ned de frågorna.

Att inte tappa visionerna ekar också i debatten på eftermiddagen om förslaget om nytt trygghetssystem. Alla är för partistyrelsens förslag. Frågan som skiljer är om partiet samtidigt ska slopa idén om medborgarlön eller inte. Själv tycker jag förslaget om trygghetssystem är ett utmärkt förslag men att vi mycket väl kan behålla medborgarlön som en framtida vision. Hur samhället ser ut om 30-40 år vet vi inte, men vi vet att vi inte i något läge tänker acceptera att människor faller igenom samhällets skyddsnät.

Partisekreteraren Agneta Börjesson uppmuntrade med siffror som visar att det bara är mp av riksdagspartierna som växer i medlemsantal. Kuriöst berättade hon om olika fritidssysselsättningar medlemmar i olika partier ägnar sig åt, enligt en gjort sammanställning. Miljöpartister är de som har mest för sig utanför jobbet.
- Inte undra på att vi är så ivriga att kräva arbetstidsförkortning! tyckte hon.

På väg in till det talet noterar jag en lapp om att "nätverket för att behålla utträdeskravet träffas ikväll". Kampen om medlemsomröstningen har redan börjat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0