Lars-Olof Karlsson

Hörde Anders Wijkman och Johan Rockström tidigare idag presentera sin bok Den stora förnekelsen, där de gör upp med klimatskeptiker och skissar några konkreta lösningsförslag för att styra utvecklingen rätt. En hel del handlar om var "tipping point" i de ekologiska systemet ligger. Funderar på var tipping point i den svenska debatten om de här frågorna finns. Vad ska till för att barriären i de politiska och ekonomiska systemen ska brista och dessa på allvar ska börja producera hållbara lösningar? Kanske en valrörelse 2014 som handlar om ideologi istället för plånböcker?

Förutsättningar finns. Om nu Juholt verkligen är en tydligare ideolog än Mona Sahlin och vi på kongressen i maj tar beslut som igen fokuserar på partiets kärnfrågor, så bäddar detta för ett intressant scenario 2014. Inte för att jag tror Juholt kommer att driva miljöfrågorna mer än Sahlin. Tvärtom. Men om han styr mot ideologidebatt så gynnar det också oss. Insikten om att vi måste ändra väg gror underifrån. Fler och fler kommuner strävar efter att bli fossilfria. Företag ser marknader i grön teknik. Det är inte längre bara opinionsbildare i ideella organisationer och forskare som vill en annan utveckling.

Och efter två perioder med förvaltningspartiet Moderaterna vid rodret så är det inte otroligt att väljarna vill ha en ny diskussion. Men ska vi fortsätta ha folks förtroende i de här frågorna måste Miljöpartiet också fortsätta att vara ett radikalt alternativ i fronten.